Vägen till en konkurs kantas av en massa juridiska termer. Här går vi igenom några av de vanligaste.
Ackord
En överenskommelse mellan gäldenären och borgenärerna där skulderna skrivs ner för att undvika konkurs. Vanligtvis får borgenärerna en viss procent av skulden betald, och resten skrivs av.
Avskrivning av konkurs
När konkursförfarandet avslutas utan att några tillgångar finns att fördela. Detta innebär att borgenärerna inte får några pengar tillbaka.
Betalningsinställelse
Ett beslut av gäldenären att sluta betala skulder, ofta för att få tid att försöka lösa ekonomiska problem. Detta är vanligt som ett förstadium till konkurs.
Borgenär
En person eller organisation som har en fordran på gäldenären. Vid konkurs försöker borgenärer få så mycket som möjligt av sina fordringar täckta genom utdelning från konkursboet.
Efterställning
Fordringar som betalas efter alla andra, t.ex. aktieägarlån. Dessa fordringar innebär ofta hög risk för långivaren.
Fordran
En rätt att kräva betalning från en annan part, exempelvis en faktura som ännu inte är betald. Fordringar kan vara prioriterade, oprioriterade eller säkrade med pant.
Förmånsrätt
Rätten för vissa fordringar att prioriteras vid utdelning från konkursboet. Förmånsrätter kan vara kopplade till pant, löner eller statliga skatter och avgifter.
Företagsrekonstruktion
En process där ett företag ges möjlighet att omstrukturera sina skulder och verksamhet för att undvika konkurs. Detta kan inkludera ackord och nya finansieringslösningar.
Gäldenär
Den person eller det företag som har en skuld och som är föremål för krav från fordringsägare. Vid konkurs är gäldenären den part vars tillgångar tas om hand för att betala skulder.
Grisen i säcken
Ett uttryck som beskriver risken med att köpa ett konkursbo utan att ha full insyn i vilka tillgångar och skulder som ingår. Det krävs noggrann analys för att undvika överraskningar.
Insolvens
Ett annat ord för obestånd, vanligt i internationell juridik. Insolvens används också för att beskriva situationer där ett företags skulder överstiger dess tillgångar, även om detta inte alltid innebär en konkurs.
Konkurs
En juridisk process där en gäldenär som inte kan betala sina skulder får sina tillgångar omhändertagna för att fördelas bland fordringsägarna. Konkurs innebär att gäldenären förlorar kontrollen över sina tillgångar, och en konkursförvaltare tar över ansvaret för att hantera egendomen.
Konkursansökan
En formell ansökan om att en gäldenär ska försättas i konkurs, inlämnad till tingsrätten. Gäldenären kan ansöka själv, eller så kan en borgenär göra det om denne kan bevisa att gäldenären är på obestånd.
Konkursbo
Gäldenärens samlade tillgångar vid tidpunkten för konkursen. Konkursboet hanteras av konkursförvaltaren och används för att täcka skulderna, i första hand till prioriterade fordringsägare.
Konkursbouppteckning
Ett dokument som listar alla tillgångar och skulder i konkursboet vid konkursens början. Den fungerar som en karta för att avgöra vilka resurser som finns att fördela mellan borgenärerna.
Konkursförvaltare
En advokat eller ekonomisk expert som utses av tingsrätten för att hantera konkursförfarandet. Konkursförvaltaren ansvarar för att sälja tillgångar, fördela medel till borgenärer och avsluta verksamheten på ett rättvist sätt.
Lagervärde
Värdet på de varor som finns i ett företags lager vid konkursen. Detta är ofta en central fråga vid förhandlingar om att köpa konkursboet.
Lönegaranti
Ett statligt system som säkerställer att anställda får ut sina löner vid konkurs, upp till en viss nivå. Detta gör att anställda inte blir helt utan ersättning om företaget de arbetar för går i konkurs.
Massafordran
Skulder som uppstår under själva konkursförfarandet, exempelvis arvode till konkursförvaltaren. Dessa fordringar har högsta prioritet och betalas innan andra skulder.
Obestånd
En varaktig oförmåga att betala skulder i tid. För att obestånd ska anses föreligga måste det vara tydligt att betalningsproblemen inte är tillfälliga utan kommer att kvarstå under överskådlig framtid.
Oprioriterad fordran
En fordran som saknar särskild förmånsrätt och som får betalt sist, om det finns pengar kvar i konkursboet. Exempel är leverantörsskulder eller fakturor utan säkerhet.
Pant
En säkerhet som gäldenären lämnar som garanti för att en skuld ska betalas. Om gäldenären inte betalar, kan borgenären ta panten i anspråk.
Personlig konkurs
När en privatperson försätts i konkurs. Personen förlorar kontrollen över sina tillgångar, som tas om hand av en konkursförvaltare.
Skuldfrihetsförklaring
Ett dokument som visar att gäldenären inte längre har några skyldigheter kopplade till konkursen efter att processen är avslutad.
Skuldsanering
En lagstadgad möjlighet för en privatperson att få sina skulder nedskrivna eller avskrivna helt. Skuldsanering kräver att personen följer en sträng betalningsplan under flera år.
Soliditet
Ett mått på ett företags finansiella stabilitet, som visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Låg soliditet kan vara en varningssignal för ekonomiska problem.
Utdelning
Den andel av konkursboets tillgångar som fördelas till borgenärerna. Storleken på utdelningen beror på hur mycket medel som finns och vilken prioritet borgenärens fordran har.
Utmätning
En process där Kronofogden tar gäldenärens egendom för att betala av skulder. Utmätning kan föregå en konkurs om skulderna inte regleras.
Återvinning
En juridisk process där tillgångar som överförts från gäldenären före konkursen tas tillbaka till konkursboet. Detta kan ske om transaktionerna anses ha varit otillbörliga eller till nackdel för borgenärerna.
Överlåtelseavtal
Ett juridiskt avtal mellan konkursboet och en köpare där tillgångar överlåts till köparen. Villkoren reglerar vad som ingår i överlåtelsen och hur betalningen ska ske.