Så funkar en konkurs

En juridisk process med gamla anor 

En konkurs är en juridisk procedur som finns till för att skydda borgenärer. Borgenärer (även kallat fordringsägare) är ett samlingsnamn för leverantörer, banker, anställda och andra som ett företag är skyldigt pengar. Tanken är alltså att det ska finnas ett stopp för bolag som går dåligt. Vid en konkurs säljs alla tillgångar företaget, och därefter delas pengarna ut till borgenärerna. Idén bakom den här proceduren har vuxit fram under flera hundra år.

En konkurs kan börja på två sätt

En konkurs börjar med att någon ansöker till tingsrätten om att ett företag ska begäras i konkurs. Ansökan kan göras av företaget själv, eller av någon som företaget är skyldigt pengar – en borgenär.

När företaget ansöker själv

Om ansökan görs av företagets företrädare, brukar beslut om konkursen fattas direkt.

När någon annan ansöker

Om ansökan görs av en borgenär, görs en delgivning till företagets företrädare. Därefter ska en konkursförhandling genomföras senast två till sex veckor efter ansökan. Företagets företrädare får då tillfälle att bestrida ansökan. Efter det fattar tingsrätten beslut. Om gäldenären (det vill säga företaget, genom dess företrädare) innan detta medger att företagets pengar är slut, så kan beslut om konkurs fattas tidigare. Ett konkursbeslut i tingsrätten kungörs sedan i Bolagsverkets tidning Post- och Inrikes.

Konkursförvaltare utses

I samband med en konkurs skiljs de tidigare ägarna från bolaget och bolagets verksamhet. I stället utser tingsrätten en konkursförvaltare. Detta är vanligtvis en erfaren advokat som godkänts av tillsynsmyndigheten (en del av Kronofogdemyndigheten). Konkursförvaltarens uppdrag är att vinna tillbaka så mycket pengar som möjligt till bolagets gäldenärer.

Anställda sägs upp

Eftersom ett företag i konkurs avvecklas så säg personalen per automatik upp på grund av arbetsbrist. Konkursförvaltaren kan dock ansöka om så kallad lönegaranti. Det innebär att personalen får betalat av Länsstyrelsen. Ersättningen från lönegarantin kan täcka som mest åtta månadslöner, varav tre månader före konkursbeslutet. Lönen är dock begränsad till fyra prisbasbelopp, och den som har högre lön än så får en fordran på konkursboet.  

Bouppteckningssammanträde

Senast två månader efter konkursbeslutet ska ett så kallat bouppteckningssammanträde hållas. Då redovisar konkursförvaltaren vilka tillgångar och skulder som finns i konkursboet. Gäldenären (alltså bolagets företrädare) får samtidigt intyga att informationen är korrekt.

Konkursförvaltaren säljer bolagets tillgångar

Konkursförvaltaren kommer under tiden försöka sälja bolagets tillgångar för så mycket pengar som möjligt. Om det finns en fungerande verksamhet i botten, kommer förvaltaren försöka hitta en köpare som vill ta över hela rörelsen. När den möjligheten saknas, säljs bolagets tillgångar vanligtvis på en konkursauktion.

En förvaltarberättelse upprättas

Senast sex månader efter konkursen måste konkursförvaltaren upprätta en förvaltarberättelse, och berätta hur bolaget hamnade i obestånd, om det skett några konstiga affärer före konkursen, och hur redovisningen har hanterats.

Utdelningsförslag

När bolagets tillgångar har sålts och alla bolagets fordringar har drivits in, skickar konkursförvaltaren ett utdelningsförslag till tingsrätten. Där framgår hur konkursförvaltaren anser att pengarna ska fördelas.

Organisationsnumret avvecklas

Även om rörelsen och varumärket i företaget säljs i konkursen, så försvinner företagets organisationsnummer.